Elva gymnasieelever om hur distansundervisningen fungerat

En enkät bland Sveriges Elevkårers medlemmar som nyligen genomfördes, pekar på flera problem med distansundervisningen i gymnasieskolan under coronapandemin. Till exempel har eleverna olika förutsättningar att hantera sina studier på egen hand och skoldagen pågår ofta från morgon till kväll, utan några längre pauser. Många pekar också på att det är svårt att få tillräckligt stöd och vägledning när läraren bara är tillgänglig över nätet.

I den här artikeln delar elever från praktiska och teoretiska program vid de kommunala gymnasieskolorna i Lerum och Sollentuna med sig av sina upplevelser av två månaders distansundervisning. 

Ingen tid för förberedelser

Felicia Johansson, som går i trean på barn- och fritidsprogrammet på Lerums gymnasium, berättar att stängningen av skolans lokaler kom plötsligt och helt utan förvarning. Det fanns ingen tid alls för förberedelser.
“Vi visste ingenting om hur undervisningen skulle gå till, utan det fick vi lära oss efterhand. I början kändes det konstigt att delta i videosamtal över nätet. Det är jag inte alls van vid. Men jag vände mig efter ett tag.”

Felicia Johansson, år 3, Barn- och fritidsprogrammet, Lerums gymnasium

En kombination av synkron och asynkron undervisning

Undervisningens utformning varierar lite beroende på vilket ämne det handlar om, menar Johanna Hassel, som går i trean på samhällsvetenskapsprogrammet på Lerums gymnasium. I regel samlas elever och lärare för ett videosamtal i början och i slutet av lektionen. Däremellan arbetar eleverna på egen hand med en uppgift. Den ska ofta lämnas in före lektionens slut för att eleverna ska få godkänd närvaro, men ibland får de längre tid på sig.
“Lärplattformen är vi vana vid sedan tidigare, men videosamtal var nytt både för oss och för lärarna. Under de första par veckorna hade vi mycket tekniska problem, men nu fungerar det för det mesta och vi har vant oss vi hur vi ska göra.”

Tekniska problem i början  – men nu fungerar det

Jacob Vilhelmsson, som går i trean på bygg- och anläggningsprogrammet på Lerums gymnasium, instämmer i att det var ganska stora problem med tekniken i början, särskilt för lärarna.
“Lärarna hade bland annat svårt att sätta igång videosamtalen och de visste inte heller hur de skulle dela in oss i olika grupper och skapa rum för varje grupp. De hade inte någon support, utan fick lära sig på egen hand. Nu fungerar det och det känns inte konstigt längre. Det skulle nog nästan kännas mer konstigt att gå till skolan och ha vanlig klassrumsundervisning igen!”

Jacob Vilhelmsson, år 3, Bygg- och anläggningsprogrammet, Lerums gymnasium

Linnea Nilsson, som går i trean på naturvetenskapsprogrammet på Rudbeck i Sollentuna, är positivt överraskad över hur distansundervisningen har fungerat. 
“Både lärare och elever anstränger sig för att göra det bästa möjliga av situationen, och jag tycker att jag lär mig lika mycket som i klassrummet. Kanske lär jag mig till och med mer. Men det är nödvändigt att hänga med på undervisningen och att lämna in uppgifterna när det är dags, annars blir det jobbigt.”

Linnea Nilsson, år 3, Naturvetenskapsprogrammet, Rudbeck.

Viktigt med rutiner för att bevara motivationen

Det gäller att vara självdisciplinerad och att förhålla sig till distansundervisningen hemma på samma sätt som den vanliga skolan, påpekar Rebecka Hildingsson, som går i trean på samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning mot musik på Rudbeck. 
“Jag försöker hålla samma rutiner som jag brukar göra: går upp halv sju, äter frukost, tar en promenad och när jag kommer hem igen “är jag i skolan”. Det här gör att jag lättare kommer upp och att jag känner att det är en ny dag. Alla dagar ser i stort sett likadana ut, så det är viktigt att hitta ett sätt att få motivation.”

Sara Sancho och Albin Söderlind, som båda går i tvåan på samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning mot medier, information och kommunikation på Rudbeck, tycker också att dagarna och veckorna flyter samman. Det är inte någon tydlig skillnad mellan skoltid och fritid eller vardag och helg, utan alla dagar ser i stort sett likadana ut. Skolan känns hela tiden närvarande, så det är svårt att riktigt slappna av. 

Sara Sancho, år 2, Samhällsvetenskapsprogrammet, Rudbeck.

Det är lätt att tappa inspirationen och det krävs extrem självdisciplin för att kunna hantera det här, konstaterar de. Therese Taflin Jäghult, som går i tvåan på estetiska programmet på Rudbeck, håller med. 
“Det är verkligen svårt att att hitta motivation för att göra allt som ska göras. I början gick jag upp samma tid som tidigare, tränade på lunchen och försökte leva som vanligt, men efter ett tag började motivationen försvinna. Ibland är det lättare att sitta kvar i soffan än att göra det som jag måste.”

Det krävs en tydlig struktur med omväxling och variation

Maya Pernold Rydén och David Rindsjö Smith går i trean på samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning beteendevetenskap respektive i tvåan på  teknikprogrammet på Rudbeck. Båda pekar på att det är avgörande att försöka skapa en tydlig struktur, så att det blir omväxling och variation i vardagen. De vet vilka uppgifter som ska göras och när de ska vara klara. Därför går det att lägga in annat, till exempel en promenad med en kompis, så att inte hela dagen ägnas åt skolan. Det är också viktigt att kunna ha en en plats hemma där skolarbetet äger rum och en annan plats där man kan ta det lugnt, utan att tänka på skolan.

Hela dagen blir som en enda lång lektion, menar Felicia Johansson. Det är som om skolarbetet aldrig riktigt tar slut.
“Det känns nästan dumt att ta en paus för att äta lunch, när jag vet att jag har en uppgift som måste lämnas in för att jag ska få godkänd närvaro på en lektion. Men det är inget annat att göra än att göra det bästa av situationen. Nu ser det ut så här. Det är heller ingen som säger till en att det är dags att röra på sig. Vi har ingen undervisning i idrott nu, utan det är vårt eget ansvar att hålla igång. Det blir mest att jag tar en runda med hunden eller tränar en stund på morgonen eller på kvällen.”

Både för- och nackdelar

Att få hjälp och vägledning av lärarna för att lösa uppgifterna, är något som saknas när undervisningen sker på distans, säger Johanna Hassel.
“Mina lärare svarar visserligen snabbt när jag undrar över något, men det är ändå inte riktigt samma sak. Det är svårt att föra en öppen dialog på samma sätt som i klassrummet när man mailar eller chattar.”

Distansundervisning kan nog fungera som ett komplement till den vanliga undervisningen någon dag i veckan, tror Jakob Dahlberg, som går i tvåan på naturvetenskapsprogrammet på Lerums gymnasium. 
“Det finns aspekter av alla ämnen där distansundervisning kan fungera. Men det är ingen bra idé att sitta hemma och ha hela kursen på distans. Det blir inte samma driv att komma igång och det är lätt att göra andra saker istället.”

Albin Söderlind är positivt överraskad över hur distansundervisningen i matematik har fungerat på Rudbeck. 
“Jag är verkligen nöjd med upplägget. Alla ser en filmad genomgång samtidigt. Om det finns några frågor efteråt, är det bara att skriva uppgiftens namn i chatten, så svarar läraren i tur och ordning. Alla som vill kan sitta kvar och lyssna. Det här gör att det är lättare att få hjälp av läraren än på en vanlig lektion.”

Albin Söderlind, år 2, Samhällsvetenskapsprogrammet, Rudbeck.

Svårt att motverka fusk med traditionella prov

Jakob Dahlberg berättar att han har gjort några prov hemifrån, och då har lärarna krävt att arbetsplatsen ska streamas med mobilen. Lärarna vill se att det verkligen är eleverna som skriver, så att de kan kontrollera att de inte fuskar.
“Man kan inte stoppa fusk på det här viset. När vi skrev matteprov använde vi en tjänst som låser webbläsaren till en viss sajt och det går inte komma någon annanstans. Men den som vill fuska kan ju till exempel ha matteboken eller en annan mobil under bordet… Några lärare har förändrat proven, så att vi bland annat ska använda Google och internet när vi löser uppgifterna. Det tror jag är en bättre lösning. Vi ska inte bara ge “rätt svar”, utan visa hur vi tänker och resonerar.”

Våra prov i svenska skiljer sig inte från de inlämningsuppgifter som vi hade innan skolan stängde, säger Rebecka Hildingsson. Det är uppgifter som ska lösas under en längre tid. Vi har gjort det här många gånger tidigare och läraren vet hur vi skriver. Dessutom handlar det om att läraren ska följa processen, och vi får återkoppling flera gånger under tiden som vi skriver. 
“Jag tror att många lärare blir snällare med betygen nu, eftersom de har ett sämre underlag. Några kurser hann precis börja innan Rudbeck stängde och läraren har inte mycket mer att gå på än de uppgifter som vi lämnar in. De allra flesta är inte särskilt aktiva i videosamtalen, men jag tror att det kan vara positivt om man visar att man är med.”

Rebecka Hildingsson, år 3, Samhällsvetenskapsprogrammet, Rudbeck. 

Det sociala livet blir fattigare

Johanna Hassel tycker att det har fungerat bra med undervisning på distans, men hon saknar det sociala livet på skolan när hon sitter hemma. Det är särskilt trist nu, eftersom det är sista terminen och sedan kommer hon inte att träffa de andra mer, åtminstone inte på samma sätt som i skolan. 

Felicia Johansson håller med. Hon saknar klassen och sina kompisar och snart är skolan slut. Jacob Vilhelmsson lägger till att det inte går att kompensera det sociala fullt ut via skärmen, på nätet. Det är något annat när man ses och umgås i den fysiska verkligheten. 

Rebecka Hildingsson menar att det är hemskt att sitta hemma hela dagen utan att träffa någon annan. Dessutom tror hon att man blir piggare och mår bättre av den sociala kontakten.
“Det här skiljer sig förstås från person till person, men jag är mer social och behöver träffa andra. Om jag är i skolan har jag något att se fram emot. Det kan vara pannkakor till lunch eller att träffa kompisar på rasten. Så är det inte när jag sitter hemma.”

Distansundervisning som komplement

Therese Taflin Jäghult anser att hon mår mycket bättre psykiskt när hon är i skolan, men hon kan ändå se vissa fördelar med distansundervisningen.
“Om man är lite småsjuk, kan man ju följa med i lektionerna ändå. Men jag tycker ändå att man ska vara i skolan när det är möjligt. Det fungerar bäst.”

Therese Taflin Jäghult, år 2, Estetiska programmet, Rudbeck

Men det skulle nog kunna vara en bra idé att ha distansundervisning någon dag i veckan, säger Linnea Nilsson.
“Gymnasiet har varit väldigt stressigt och mycket energi har gått åt till att ta sig till skolan. Jag tycker att jag lär mig lika mycket hemma och det känns också tryggare att göra inlämningsuppgifter och prov här hemma istället för i klassrummet.”

Maya Pernold Rydén håller med. 
“Jag känner mig mindre stressad nu när jag är hemma. Distansundervisning som en möjlighet emellanåt kan nog ge en del elever en ökad trygghet i vardagen.”

Sara Sancho tror också att många elever skulle må bra av att ha distansundervisning en dag i veckan. Det är tufft att ha många sociala kontakter. Att kunna studera hemma i lugn och ro, istället för att åka hela vägen till skolan, vore skönt ibland.
“De problem som vi har stött på nu, beror på att det har lagts extremt mycket ansvar på oss elever. Det hade varit bättre om lärarna hade varit mer på och sagt: det här ska ni göra under lektionstid och det här gör vi när har videosamtal. Det hade gjort övergången till distansundervisning mycket lättare. Att ta eget ansvar för sin utbildning är viktigt att lära sig, men nu gick vi direkt från noll till hundra. Det var inte bra.”