Hybridundervisning kräver strategiskt tänkande och verksamhetsnära ledarskap

Pandemin och övergången till hybridundervisning ställde högre krav än vanligt på skolledares förmåga att planera och organisera skolans verksamhet. Samtidigt blev det tydligt att begreppet skola i alltför hög grad är knutet till de fysiska lokalerna. Ett mer tänjbart begrepp möjliggör en mer individualiserad skola, som kan anpassas efter elevers olika förutsättningar och behov. 

Det gäller att tänka strategiskt och verksamhetsnära –  och att ligga steget före  

Organisation och planering är alltid viktig för att skolans verksamhet ska fungera bra. Under en pandemi, där läget hela tiden är osäkert och kan förändras, är det helt avgörande att kunna ta höjd för möjliga scenarier och att snabbt kunna anpassa verksamheten. Vad behöver till exempel göras om skolans lokaler stängs och alla elever ska undervisas på distans? Vilka insatser krävs för att hybridundervisning, där en grupp av elever är i skolan och en grupp undervisas över nätet, ska fungera? Hur kan en situation där de flesta lärare är frånvarande hanteras? 

Skolledningen måste vara så förberedd som möjligt på vad som kan hända. Då går det snabbt att ställa om efter de nya förutsättningarna. Undervisningen kan fortsätta och det ger en trygghet för både lärare och elever, konstaterar Elinor Kennerö Tonner, rektor på Källbrinksskolan, en kommunal 7-9-skola i Huddinge.

Rektor som arbetat med hybridundervisning och ett verksamhetsnära ledarskap
Elinor Kennerö Tonner, rektor Källbrinksskolan

“Vi har hela tiden legat steget före med planeringen. Det har verkligen underlättat och det har skapat en lugn situation, trots alla stressfaktorer. Lärarna har inte behövt uppfinna hjulet själva. Det fanns redan, färdigt att använda.”

Arbetet som rektor går ut på att planera den övergripande verksamheten, att tänka strategiskt och att vara väl förberedd. Under pandemin har det blivit betydligt mer verksamhetsnära än vad det normalt brukar vara, säger Elinor Kennerö Tonner.

“Jag har ägnat mycket tid åt detaljplanering, allt ifrån hur många som får vara i ett klassrum till var vi ska placera handsprit och hur vi ska sköta kommunikationen med elevernas vårdnadshavare. Det handlar både om att minska smittspridningen och att se till skolans verksamhet kan fungera ungefär som vanligt.”

Reducera smittorisken genom att reducera närvaron och hålla avstånd

Grundregeln var att reducera närvaron i skolans lokaler till ett minimum, såväl bland lärare som bland elever. Allt arbete som kunde utföras hemma, skulle äga rum där. Elever och lärare skulle komma till klassrummet precis innan lektionen och gå därifrån direkt när den var slut. 

Omlottschema har använts, så att inte alla elever är på plats samtidigt. Eleverna har suttit på varannan plats i matsalen för att minska den fysiska närheten. Skolans fönster har också varit öppna så mycket som möjligt, för att ge en god ventilation och minska risken för smitta.

“Jag har varit extremt noga med att hitta minsta grej som kan användas för att minska smittspridningen och att se till att alla håller avstånd. Men det handlar om ungdomar; de vill kramas, sitta nära sina kompisar, och så vidare. Vi ska göra så gott vi kan i skolans byggnader, men våra elever är ungdomar och de måste få vara det.”

Hybridundervisning – alla är med samtidigt, i klassrummet och över nätet

Källbrinksskolan har under större delen av pandemin arbetat med hybridundervisning. Ena hälften av eleverna i varje klass har varit i skolan och den andra har deltagit i undervisningen hemifrån, via ett videokonferenssystem. Alla elever har varit med på samma genomgångar och har haft tillgång till samma undervisningsmaterial. De som varit hemma har kunnat delta i undervisningen i realtid, nästan på samma villkor som i skolan, säger Elinor Kennerö Tonner. 

“De enkäter som vi har gjort bland eleverna, visar att 80 procent tycker att undervisningen har fungerat bra. Men de tycker att det är svårare att ställa frågor  hemifrån. Det blir inte samma självklara dialog över nätet som när de är i klassrummet.”

Eleverna saknar också den fysiska rörelsen när de är hemma. De sitter mest stilla vid datorn under större delen av dagen.

“Vi brukar jobba med korta pauser under lektionerna – brainbreaks – så att eleverna får röra sig. Det är inte lika lätt att få till hemifrån. Eleverna blir därför mer icke-rörliga än vad de är vana vid att vara.” 

Ett annat – och betydligt större – problem är att lärare och elever går miste om den kreativa och kooperativa tanken i klassrummet. Istället för att arbeta parvis eller i grupper med olika strukturer, blir det betydligt mer envägskommunikation och arbete på egen hand än vad det brukar vara. 

“Det går förstås att arbeta i mindre grupper i breakout rooms över nätet, men det blir inte alls samma dynamik som i klassrummet. Många lärare tycker också att de har blivit tråkigare när halva klassen har deltagit på distans. De arbetar ofta med sig själva som verktyg, spelar på relationen med eleverna, visar exempel, kopplar till sådant som man har gjort tidigare, och så vidare. Det blir mycket svårare när de arbetar med hybridundervisning och hälften av eleverna sitter vid sina skärmar.”

Ingen universallösning – men hybridundervisning ger fördelar för en del elever

Alla elever upplever inte hybridundervisningen på samma sätt. Många tycker att det fungerar bättre att vara hemma. Det blir lugnare, ljudnivån är i regel mer behaglig och de känner inte lika mycket stress. Men några får förstås problem, påpekar Elinor Kennerö Tonner.

“Elever som är beroende av yttre stöd för att klara skoldagen, klarar ofta inte av att enbart ha kontakt med skolan via skärmen och göra uppgifter på egen hand. De behöver en vuxen som ser till att de kommer igång och att de får hjälp och stöd. Vi har naturligtvis sett till att de här eleverna har varit på plats i skolan, så att de inte halkar efter.”

En knapp tredjedel av eleverna på Källbrinksskolan har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Det finns bland annat en särskild undervisningsgrupp för elever som av olika anledningar har hamnat i långvarig skolfrånvaro. För de här eleverna är hybridundervisning ofta en alldeles utmärkt lösning. 

“Det kan göra en väldigt stor skillnad för många elever att delta i undervisningen över nätet istället för att sitta i klassrummet. Fast det är förstås inte den enda vägen. Det handlar om att få dem att komma över sina rädslor, och det gör de inte om de bara sitter hemma. Men det är ett komplement som borde vara en självklar del av arbetet med att få dem tillbaka till skolan, även när pandemin är över.”

Skolan är något annat och något mer än det fysiska rummet

Elinor Kennerö Tonner menar att begreppet skola borde vara mer tänjbart och flexibelt än vad det är idag. Vi skulle på sikt kunna skapa en mer individanpassad skola, där några elever kan arbeta hemifrån, över nätet, under vissa dagar eller ämnesperioder.

“Hur ska vi definiera skolan? Måste undervisningen alltid ske i det fysiska klassrummet eller är det dags att vi börjar tänka på andra sätt? Vad innebär det egentligen att vara närvarande? Att vara med över nätet på en lektion upplevs ju som närvaro. Vi som arbetar med elever med NPF, ser närvaron ur ett särskilt perspektiv. Här är den sociala träningen avgörande, och den sker i mötet med andra människor.  Men för några är det övermäktigt att göra det en hel dag och under hela veckan.”  

Det finns för det mesta en övertro på den fysiska byggnadens betydelse när vi diskuterar skolan. För de allra flesta barn och unga är det sannolikt bäst att vara på plats, men det kommer alltid att finnas en minoritet som skulle må bättre av en annan lösning. En högre grad av flexibilitet och en ökad användning av hybridundervisning är ett sätt att gå de här eleverna till mötes, säger Elinor Kennerö Tonner.

“Tyvärr har vi en lång väg att gå innan vi kommer dit. Jag är säker på att det skulle göra en stor skillnad för de elever som känner oro och ångest i det stora sociala rummet. Det handlar inte om att ersätta den fysiska skolan med en digital, utan om att vara mer öppen för att möta olika förutsättningar och behov. Många skulle säkert lyckas bättre med den här lösningen. Det kan även vara ett sätt att möta den ökade psykiska ohälsan bland unga.”

Hybridundervisning kan ge elever mer likvärdiga förutsättningar

Elevernas resultat har inte påverkats negativt av hybridundervisningen. Källbrinksskolan kan visa upp samma goda resultat som under de senaste åren. Däremot har undervisningen inte sett ut som den brukar göra. Det har inte heller alltid blivit som lärare och elever har velat ha det, men så är det ibland. I en extrem situation måste man kunna tänka om och tänka nytt, avslutar Elinor Kennerö Tonner.

“Jag förstår inte alls debatten om kunskapstapp och diskussionerna om en förlorad generation. Det är kränkande mot de ungdomar som kämpat som djur genom jätteknepiga situationer – och som har klarat det jättebra. En del hade säkert klarat sig bättre om allt varit som vanligt, men för andra är det precis tvärtom. Lärarprofessionen kan se att hybridundervisning är gångbar i vissa fall, för vissa elever. Därför vore det bra att kunna arbeta så här även när pandemin är över. Elever är olika – men alla ska ges likvärdiga förutsättningar att klara skolan.”