NTI-skolan – redan ett steg före med undervisning på distans

NTI-skolan anordnar sedan 1969 komvuxutbildningar på distans. Under namnet Linguista bedrivs sedan fyra år även fjärrundervisning i modersmål samt nätbaserad studiehandledning på modersmål, på entreprenad. Skolledning och lärare är vana att tänka och arbeta digitalt, och använder teknikens möjligheter för att anpassa undervisningen efter elevernas behov.

Distansutbildningarna på Komvux började som brevkurser, men har varit nätbaserade i många år. NTI-skolan använder en egenutvecklad lärplattform – Omnius – som utformats efter önskemål och synpunkter från lärare, elever och administrativ personal. 

Tydlighet blir extra viktig när eleven inte är i klassrummet

All undervisning och studiehandledning sker över nätet, men verksamheten är organiserad precis som på en vanlig skola, konstaterar Peter Wilcke, verksamhetschef på NTI-skolan.  
“Det övergripande konceptet är att allt ska vara så konkret och tydligt som möjligt. Tanken med Omnius är att ge elever, lärare och administratörer en enhetlig användarupplevelse. Det ska vara lätt att se vad varje kurs innehåller och vad som ska göras vid olika tidpunkter.”

Peter Wilcke
Peter Wilcke, verksamhetschef på NTI-skolan.

Elevens hela studiegång och alla kontakter med lärare och annan personal hanteras i Omnius. Utgångspunkten är att plattformen ska vara lika smidig att använda som de digitala tjänster som är en del av vardagen, säger Helena Bäckström, utbildningschef på NTI-skolan. 
“Varje kurs har en sammanfattande tidslinje som ger en överblick över kursens innehåll. Ikoner visar hur undervisningen sker i olika moment. Det kan till exempel handla om att se några korta filmer eller läsa en text. På tidslinjen kan eleverna också se när de betygsgrundande momenten äger rum och hur mycket tid de har på sig.”

En stor del av eleverna menar att plattformen underlättar studierna betydligt. Om det dyker upp något problem, går det snabbt att få hjälp. Läraren är aldrig längre bort än en knapptryckning under kontorstid och ofta går det även att boka tid för ett samtal på kvällen. 

En löpande dialog mellan lärare och elever

När undervisningen sker på distans, är det avgörande att innehållet är begripligt och att uppgifterna är tydliga. Ansvaret ligger på läraren och det är därför viktigt att föra en löpande dialog med eleverna, betonar Helena Bäckström. 
“Läraren behöver hela tiden arbeta med innehållet, för att se till att undervisningen fungerar som det är tänkt. Det går till exempel att be om återkoppling i anslutning till en uppgift: Är den begriplig? Förstår alla vad dr ska göra? Samma sak gäller med proven. Här kan den sista uppgiften vara att ge återkoppling på frågor och uppgifter, och att berätta om undervisningen har varit tillräcklig.”

Speciallärare kopplas in när det behövs

Alla elever har en individuell studieplan. När de börjar sin utbildning ges de möjlighet att berätta om de har särskilda behov av hjälp och stöd. NTI-skolan har två speciallärare som kopplas in när en elev får svårigheter. De har ett eget gränssnitt i Omnius, som ger dem en överblick över sina elevgrupper och vilken typ av stöd som var och en behöver. Speciallärarna kan enkelt visualisera detta för lärarna, så att de får den information de behöver i det fortsatta arbetet med eleverna. Det kan till exempel handla om längre tid för att lösa uppgifterna i en texttung kurs, eller att uppgifter ska lösas muntligt. Allt det här visas i lärarens gränssnitt, säger Helena Bäckström. 

“Vi använder Inläsningstjänst för att läsa in läromedlen, och den här tjänsten har alla elever tillgång till i Omnius, utan särskilda krav. Nu har vi också lagt till talsyntes, vilket betyder att eleverna enkelt kan få allt innehåll på lärplattformen uppläst.” 

Lärare kan känna oro inför tekniken

Linguista erbjuder synkron undervisning och studiehandledning med hjälp av de plattformar som skolorna redan använder. Lärarna brukar kombinera olika webbaserade tjänster för att få de verktyg de behöver i sin undervisning, alltifrån lärplattform, till videokonferens och olika lärspel, berättar Nera Lovric, skolledare på Linguista.
“Ibland är lärare rädda för tekniken när de börjar fjärrundervisa, eftersom de måste tänka och arbeta på andra sätt än vad de är vana vid. Man måste också kunna en hel del om tekniken om det uppstår problem. Upplägget kräver en annan typ av planering och förberedelse från läraren. Det är svårare att situationsanpassa vissa moment då man inte har samma närhet som i klassrummet. Men samtidigt bidrar det till att arbetet blir mer strukturerat.”

Nera Lovric
Nera Lovric, skolledare på Linguista.

Utan relation med eleverna blir det svårt

Det kan vara svårt att få till en personlig relation med eleverna i början. Eleverna kan till exempel vara ovana vid att se läraren på en skärm istället för i klassrummet. De kan även vara blyga inför varandra, om det är elever från flera olika skolor som deltar. Det händer att läraren träffar eleverna på plats första lektionen, för att alla ska lära känna varandra, säger Nera Lovric. 
“Tekniken kan förstås vara en utmaning, men för det mesta är det läraren som tycker att det är besvärligt i början. För många elever är det enklare, eftersom de är vana vid det här sättet att kommunicera. Det återspeglar deras värld. Dessutom är det mindre grupper och eleverna tycker att det blir större fokus på undervisningen. Läraren kan lätt se om eleverna är uppmärksamma när de sitter framför skärmen. Coronapandemin kan leda till att fler skolor upptäcker möjligheterna med fjärrundervisning och börjar använda den som ett komplement.”

Att bryta vanans makt

Ett viktigt skäl till att fjärr- och distansundervisning blir viktigare framöver, är förstås den snabbt växande lärarbristen. Redan idag har många huvudmän svårt att hitta behöriga lärare och mindre kommuner i glesbygden har det särskilt besvärligt, påpekar Nera Lovric. 
“Infrastrukturen är i stort sett redan på plats. Numera är det väldigt ovanligt att inte ha tillgång till Internet hemma. Det avgörande problemet är att man inte är vana vid att tänka på nätbaserad undervisning i skolan. Vanans makt har i stor utsträckning hållit kvar skolan i den traditionella klassrumsundervisningen. Men nu gäller det att tänka om och tänka nytt.”

En del av eleverna på NTI-skolan har diagnoser, och de eleverna menar att det fungerar mycket bättre med distansundervisning än med traditionell klassrumsundervisning. Det blir mycket tydligare och de förstår hela tiden steg för steg vad de ska göra, menar Peter Wilcke.
“Jag tror att coronapandemin kommer att visa att elever som har svårt att hävda sig i klassrummet kan få bättre möjligheter, med fjärr- och distansundervisning. Många av våra elever jobbar här igen ämnen som de inte tidigare klarat av i sin skolgång, och de blir förvånade över att det fungerar betydligt bättre när undervisningen sker på distans.”

Insamlad data skapar bättre undervisning

För att allt verkligen ska fungera, är det förstås viktigt att ständigt försöka utveckla och förbättra undervisningen. Under 2019 hade NTI-skolan ungefär 36 000 unika elever. Det ger fantastiska möjligheter till datadriven kvalitetsutveckling och förbättring av undervisningen, påpekar Helena Bäckström.

Helena Bäckström, utbildningschef på NTI-skolan.
Helena Bäckström, utbildningschef på NTI-skolan.

“NTI-skolan har en kvalitetsansvarig som sammanställer och analyserar den data som samlas in. Vilka läromedel fungerar bäst? Vad är svårt? Är undervisningen tillräckligt tydlig? Får alla den anpassning som de behöver? Enkäter genomförs löpande för att få en bild av eleverna: var de kommer ifrån, vilka språk de talar, vad de planerar att göra efter studierna, och så vidare. Det är också viktigt att visualisera den data som tas fram, så att läraren lätt kan använda den när de utvecklar sin undervisning.”

Vad behövs imorgon?

NTI-skolan har en bred och diversifierad målgrupp. Det måste man ta hänsyn till när undervisningen planeras och utformas. Åldersmässigt sträcker sig eleverna från tjugoårsåldern upp till fyrtioårsåldern. En del av dem har en god digital kompetens, medan andra ligger på en lägre nivå. Det finns språksvaga elever och elever som har ett annat modersmål än svenska. 

Individanpassning är redan viktig, men den kommer att bli ännu viktigare under de kommande åren, menar Helena Bäckström. Vilka elever kommer att söka sig till NTI-skolan om fem eller tio år? Vilka förutsättningar kommer de att ha? Vilka krav kommer de ställa på undervisningen? Hur ska det gå att genomföra i praktiken? Här finns det mycket att fundera på och att reflektera kring.
“Tekniken går framåt i en rasande takt och skapar nya möjligheter som vi kan dra nytta av i undervisningen. Här är det viktigt att vi är alerta, fångar upp det som är användbart och gör tekniken så användarvänlig som möjligt. Vi måste hela tiden utgå ifrån elevernas förutsättningar och behov när vi driver utvecklingen vidare.”