Två gymnasielärares erfarenheter av vårens distansundervisning

För två månader sedan rekommenderade regeringen landets skolhuvudmän att stänga gymnasieskolornas lokaler för undervisning. Därefter har undervisningen huvudsakligen skett på distans, över nätet. Två lärare på de kommunala gymnasieskolorna i Lerum respektive Sollentuna delar med sig av sina tankar och erfarenheter. Hur har det fungerat och vilka lärdomar går preliminärt att dra? 

En grundläggande strategi togs fram på Lerums gymnasium 

“När regeringen rekommenderade gymnasieskolorna att gå över till distansundervisning, tog jag snabbt fram en strategi för hur vi skulle arbeta på skolan” berättar Erik Winerö, lärare i svenska och religion samt förstelärare i digitalisering på Lerums gymnasieskola. 
“Strategin fokuserar på det mest grundläggande: eleverna ska följa schemat och lärarna ska ge struktur och tydlighet när de studerar hemma. Våra styrdokument ger en ganska stor frihet att utforma undervisningen på olika sätt, men alla fungerar inte lika bra när undervisningen ges på distans. Därför ägnar jag en del av min tid åt att hjälpa mina kollegor att tänka om, så att de kan hantera den nya situationen.”

Erik Winerö, lärare, Lerums gymnasieskola.

Vana av lärplattform underlättade övergången

Lärare och elever på Lerums gymnasieskola är sedan tidigare vana vid att använda en lärplattform som stöd i undervisningen. “Den struktur som lärplattformar skapar har varit helt avgörande för det nuvarande upplägget” säger Erik Winerö.
“Det vanligaste problemet är att lärare försöker undervisa på samma sätt som de brukar göra, men det är i regel svårt när förutsättningarna är helt annorlunda. Kommunikation via skärm och hörlurar fungerar inte på samma sätt som när lärare och elever möts och interagerar i klassrummet. 

Balans mellan synkron och asynkron undervisning

Framgångsreceptet är att hitta en lämplig balans mellan synkron och asynkron undervisning, understryker Erik Winerö. “Jag spelar in olika undervisningsmoment i förväg och delar dem i lärplattformen, men jag är tillgänglig under hela lektionen om eleverna undrar över något” tillägger han.
“Eleverna arbetar i sin egen takt, men de vet att de kan nå mig om de behöver. Och det behöver inte vara i lärplattformen, utan det går lika bra att ringa eller att skicka ett sms. Det har också varit helt avgörande att identifiera de elever som verkligen inte klarar av att hantera hemundervisningen på egen hand. De som av olika anledningar har allra svårast för att studera hemifrån, får komma till skolan och sitta enskilt i klassrum. Eleverna deltar i undervisningen online, men är på plats i skolan så att de kan ges mer hjälp och stöd.”

Generell policy och instruktioner om distansundervisning på Rudbeck

“Måndagen den 16 mars, strax efter regeringens presskonferens, meddelade ledningen på Rudbeck i Sollentuna att skolans lokaler skulle stänga för undervisning dagen efter. På fredagen hade en generell policy presenterats, som gick ut på att alla elevuppgifter skulle göras tillgängliga i lärplattformen. Det gavs också instruktioner kring hur synkrona ljud- och videosamtal kan användas som stöd i undervisningen när eleverna är hemma” berättar Anna Oldner Bengtsson, lärare i svenska och mediekunskap.
“Jag testade tekniken under helgen och kopplade upp mig i ljud- och videosamtal med eleverna på måndagen, så att alla skulle få se hur det fungerar. Det fanns inga som helst krav på att vi skulle provköra med eleverna, men jag är tacksam för att jag hann gå igenom tekniken med alla mina grupper innan skolan stängde lokalerna.”

Anna Oldner Bengtsson, lärare, Rudbeck i Sollentuna.

Upprätthåll strukturen och känslan av en vanlig skoldag

“Den allra viktigaste förberedelsen för lärare är att lära sig hur tjänsterna fungerar, så att de kan hanteras utan problem” menar Anna Oldner Bengtsson. Varje lektion inleds med att alla samlas i ett videosamtal där närvaron kontrolleras och där man går igenom vad som ska göras under lektionen. Det är viktigt att upprätthålla strukturen och känslan av en vanlig skoldag. Innan lektionen avslutas, samlas man igen. Under hela lektionen finns Anna Oldner Bengtsson tillgänglig för samtal om någon undrar över något. 
“Jag kräver inte att eleverna slår på kameran om det inte rör sig om en-till-en-kommunikation eller något annat sammanhang där det är viktigt att vi ser varandra. Eleverna ska inte behöva exponera sig i onödan. Jag är också medveten om att skoldagen kan flyta samman när eleverna är hemma, så de kan nå mig nästan när som helst via lärplattformen eller med sms om det dyker upp några frågetecken.”

Inspelade genomgångar fungerar bättre

Anna Oldner Bengtsson lärde sig snabbt att det kan vara svårt med synkrona genomgångar, eftersom nätet laggar. Därför gick hon snabbt över till att spela in genomgångarna istället. Det betyder både att eleverna kan se om filmerna när de vill och att hon har tillgång till undervisningsmaterial som kan återanvändas framöver.
“Alla elever har varsin iPad, men det är viktigt att komma ihåg att alla elever inte har snabbt bredband hemma. Eleverna har olika socioekonomiska förutsättningar. Det måste vi kunna hantera, så att alla ges likvärdiga möjligheter.”

Risk för att likvärdigheten minskar

Erik Winerö konstaterar att ungefär femton procent av eleverna på Lerums gymnasieskola har problem med sina studier i vanliga fall. “Det är i stort sett samma elever som drabbas nu” menar han. “Det finns en uppenbar risk för att likvärdigheten minskar när undervisningen sker på distans. De som halkat efter, halkar efter ännu mer.”
“Jag träffade några elever idag som berättade att de börjar tappa motivationen. Det avgörande skälet är att de saknar de allmänmänskliga mötena med lärarna mellan lektionerna och den informella återkoppling som de ibland kan få när de möts i korridoren. Hur ska man få till det här över nätet? Det är en avgörande nöt att knäcka för att distansundervisningen verkligen ska fungera för alla.”

“Det finns även några elever som gynnas av den nuvarande situationen, men de är förhållandevis få” säger Erik Winerö.
“Det handlar till exempel om elever som tycker att den sociala situationen i skolan är problematisk. Jag har också sett att elever som är vana vid onlinekommunikation via exempelvis spel hanterar situation bättre än andra.”

Designa undervisningen så att eleverna kan arbeta självständigt

Den stora utmaningen för lärarna är att designa undervisningen så att eleverna kan klara det mesta på egen hand, konstaterar Erik Winerö. Här är det bland annat viktigt att tänka på att göra undervisningen tillgänglig för alla elever genom att ge instruktioner på olika sätt. En del elever behöver se en film, andra nöjer sig med en text och andra vill att läraren ska förklara muntligt. 
“Jag har sedan två år tillbaka vant mig vid att göra ljudinspelningar av alla mina lektioner, eftersom jag har en synskadad elev. För mig som lärare har den erfarenheten nu varit en fördel. Jag är medveten om att det behövs flera olika vägar för att alla ska nå fram till målet. Många lärare upptäcker nya sätt att instruera och undervisa nu, som de även kan ha nytta av när pandemin är över. Men tyvärr finns det risk för att det glöms bort, eftersom många lärare är trötta nu och inte orkar eller hinner dokumentera sina arbetssätt.”

Multimodala uttryckssätt i elevernas redovisningar

Anna Oldner Bengtsson låter ofta eleverna redovisa sina uppgifter i andra former än text, om de vill. Det kan till exempel handla om att spela in en podd eller en enkel film. Samtidigt som det ger en större variation för läraren, tränar eleven sig i att använda multimodala uttryckssätt. Men ibland är formerna fasta. En retorikanalys ska vara skriftlig och ett tal ska vara muntligt. 
“När skolan stängde var det några elever som inte hade hunnit hålla tal. De provade först att spela in korta filmer där de höll tal, men det blev inte alls samma nerv som när det sker direkt. Vi gick över till videosamtal istället, och det blev mycket bättre! Alla höll tal till hela gruppen och de gav sedan varandra skriftlig respons via ett formulär på lärplattformen. Men numera kan vi även vara i skolan, om det behövs. Imorgon ska halva klassen vara på plats och hålla högtidstal för varandra. I ett sådant sammanhang är den fysiska samvaron viktig.”

Hur ska risken för fusk hanteras?

“Det finns en viss oro bland matematiklärarna på Rudbeck att eleverna ska fuska på proven” berättar Anna Oldner Bengtsson. “Några av dem har genomfört prov på distans, men då vill de att eleverna filmar sina tangentbord under hela provet, så att läraren kan se att det verkligen är de själva som skriver.” Själv ser hon inga risker för fusk, eftersom hennes prov bygger på resonerande frågeställningar där eleverna ska redovisa hur de tänker. 

Hennes elever brukar inte göra några klassrumsprov. Det handlar istället om längre skrivuppgifter med flera avstämningar under skrivandets gång. Ett exempel är en uppgift i mediekunskap, där eleverna ska resonera om hur vi påverkas av olika fenomen. Det kan handla om Rapports urval av toppnyheter varje vecka: Hur ser urvalet ut och på vilka sätt och i vilka avseenden påverkas vi? När eleverna har kommit en bit på vägen, blir det kamratbedömning i grupper om tre eller fyra elever, säger Anna Oldner Bengtsson. 
“Efter kamratbedömningen skickar de sina texter vidare till mig i lärplattformen och när jag har kommenterat, skriver de vidare. När de är färdiga med sina texter, bedömer jag dem enligt den matris som de fick i början av kursen. För min del är det viktigt att följa skrivprocessen under en längre tid. Jag arbetar alltid så här, och det fungerar precis som vanligt. Enda skillnaden är att vi har ett videosamtal istället för att träffas i klassrummet.”

En falsk trygghet

Några lärare som använder system som låser elevernas webbläsare vid en viss webbplats när eleverna gör prov på distans, men det ger en falsk trygghet, menar Erik Winerö. Elever som vill fuska kommer ändå att fuska. Det är dessutom svårt att hjälpa eleverna om det uppstår problem med deras datorer när de skriver prov i en plattform för digitala prov. Att vissa lärare dessutom filma eleverna medan de skriver är problematiskt ur integritetssynpunkt, påpekar han. Det är i regel främst ett uttryck för ett kontrollbehov hos läraren, men det löser inte problemet med fusk.
“För att ändå hantera frågan har jag diskuterat frågan om fusk med mina elever, och de har alla formulerat avtal där de intygar att de skall ta ansvar och inte fuska. Det är naturligtvis ingen garanti, men det finns fog för att tro att det hjälper något. Men framförallt handlar det om att försöka formulera uppgifter som det är svårare att fuska på. Mina elever använder här också ordbehandlingsprogrammet i lärplattformen, vilket gör att deras respektive skrivprocesser blir transparenta. Alla ändringar kan följas i historiken och genom ett tillägg till tjänsten kan jag enkelt spola fram och tillbaka och följa hur svaren utvecklas.”

Erfarenheter att bygga vidare på

Det finns mycket att lära av erfarenheterna under coronapandemin, säger Anna Oldner Bengtsson. En hel del är positivt och kan ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av undervisningen, när lärare och elever är tillbaka i skolan. 
“Det går till exempel att använda videosamtal även när vi är i klassrummet, så att elever som är hemma också kan följa med i undervisningen. Jag kan även låta eleverna se förinspelade lektionsmoment hemma, så kan vi använda tiden i klassrummet till att diskutera och att räta ut eventuella frågetecken. Det handlar om att använda de möjligheter som finns för att undervisningen ska fungera så bra som möjligt.”

Gick övergången till distansundervisning bra? 

På Lerums gymnasieskola och på många andra skolor i landet konstaterar man att övergången till distansundervisning har gått bra. Antagligen handlar det nog mest om att många var överraskade över att tekniken faktiskt fungerade, menar Erik Winerö. 
“Min bild är att när skolfolk initialt uttalade sig om att det hade gått bra, så handlade det främst om uppenbarelsen att tekniken fungerade och att den tekniska kompetensen faktiskt redan fanns där, samt om närvaron. Eleverna dök upp. Det fanns ett stort gemensamt engagemang, och en nyfikenhet på det nya. Men vi ser nu att motivationen hos både elever och lärare sjunker. Det är lätt att undervisningen blir enformig. Personligen funderar jag mycket på hur eleverna upplever undervisningen och försöker hela tiden testa nya former och se hur de fungerar.”

Ett annat problem med att beskriva övergången till distansundervisning som lyckad, är att det kan utnyttjas av ekonomiska intressen, säger Erik Winerö. Om det fungerar minst lika bra att undervisa över nätet, kan man minska lokalkostnaderna. Och om lektionerna kan spelas in, behövs det inte lika många lärare. 
“Det avgörande skälet till att distansundervisningen har fungerat så här pass bra, är som sagt att den digitala kompetensen generellt sätt redan var relativt hög och att de tekniska förutsättningarna fanns på plats. Dessutom hade lärarna redan goda relationer med sina elever. Men den stora frågan nu är vad händer om skolan måste starta upp online till hösten? Det är en helt annan utmaning.”

Tydligare riktlinjer och en pragmatisk inställning

I nuläget är det omöjligt att säga hur vi ska tänka kring skolstarten, menar Erik Winerö. Utmaningen framöver är att tänka pragmatiskt och att skapa förutsättningar för att undervisningen både kan bedrivas i skolan och på distans. 
“Elever som klarar av att hantera distansundervisning på ett bra sätt kan nog i högre grad använda sig av den. De som däremot behöver vara i skolan, måste kunna vara det. Ett exempel är eleverna på introduktionsprogrammen. De har brister i svenska språket och behöver vara på plats och få den sociala interaktion som är nödvändig för att komma in i språket. Framöver gäller det att försöka hitta en bra kombination mellan det virtuella och det fysiska i skolan. Men det kräver beslut och tydliga riktlinjer. Vilka ska fatta dem? Tyvärr är det svårt att hitta beslutsfattare som verkligen vill ta tag i den här frågan.”