Skola Hemma

Enligt den förordning som trädde i kraft den 10 augusti, ska undervisningen i så hög grad som möjligt äga rum i skolans lokaler. Det ställer krav på insatser för att minska spridningen av covid-19 och att skapa en god och säker arbetsmiljö för lärare och elever. Här spelar ventilation och inneklimat en stor och viktig roll, även om det förstås bara är en faktor i en större mängd av åtgärder.

Se till att uppfylla de krav som gäller 

Skolhuvudmannen ansvarar för att följa de allmänna krav som anges i arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Bland annat handlar det om att arbeta systematiskt med arbetsmiljön, att löpande granska och analysera arbetssituationer där det kan förekomma risker, att vidta lämpliga åtgärder samt att kontrollera att de har avsedd verkan. 

Det här arbetet är förstås särskilt viktigt under en pågående pandemi, konstaterar Fredrik Haux, expert på inomhusmiljöer på Arbetsmiljöverket. 

“En väl fungerande ventilation är en av flera viktiga parametrar när det gäller att minska smittspridningen. I Sverige har vi sedan länge ett regelverk som ställer krav på god luftkvalitet och som säger att de anställda ska må bra på sin arbetsplats. Om arbetsgivaren ser till att standardventilationen fungerar och att de föreskrivna kraven på luftflöden upprätthålls, har man en bra grund för att hantera pandemin. Arbetsgivaren ska löpande analysera vilka smittrisker som finns i olika arbetssituationer och undanröja de riskerna. Det finns föreskrifter från Arbetsmiljöverket gällande smittrisker som arbetsgivaren är skyldig att rätta sig efter. I övrigt gäller det att följa Folkhälsomyndighetens allmänna rekommendationer.”

Covid-19 smittar genom luften

Covid-19 sprids av droppar och aerosoler, det vill säga större och mindre partiklar som kan bära virus, säger Malin Alsved, postdoktor i aerosolteknologi vid institutionen för designvetenskap på Lunds tekniska högskola. 

“Aerosoler är fasta eller flytande luftburna partiklar som är mindre än 100 mikrometer och som kan stanna kvar i luften i flera minuter. De allra minsta finns kvar till de vädras ut. En god handhygien är viktig för att skydda sig mot kontaktsmitta, men för att skydda sig mot partiklar och droppar i luften vi andas krävs det  munskydd eller andningsskydd.” 

Covid-19 räknas inte som en luftburen smitta inom medicin, eftersom det då handlar om virus med hög smittsamhet som kan spridas över stora avstånd och som kräver mycket skyddsutrustning. Men det handlar snarare om en gradskillnad än om en artskillnad. Även covid-19 smittar genom luften, påpekar Malin Alsved.

“Jag har tillsammans med kollegor genomfört studier där vi undersöker faktorer som påverkar den luftburna smittspridningen. Vi har jämfört andning, tal och körsång, och det är uppenbart att det finns skillnader. När vi andas bildas det inte alls lika mycket aerosoler som när vi pratar eller sjunger. Aerosolerna skapas sannolikt när stämbanden vibrerar med hög frekvens. Det bildas små droppar, och när de kommer ut i luften torkar de in och krymper till ett par mikrometer, eller ibland ännu mindre. De här aerosolerna kan stanna kvar ganska länge i luften och sprids i hela rummet. Men om man har ett munskydd på sig fångas droppar och partiklar upp av det, och avges inte till omgivningen.”

Risken för smitta är abstrakt och svårgripbar

Emissionsrisken ökar väsentligt när vi pratar. Då kommer vi även närmare varandra och risken för smittspridning blir större. En annan riskfaktor är att vi inte kan se vem som är smittad och sprider covid-19 vidare. Många har inga symtom alls när de är som mest smittsamma. Symtomen kommer en eller några dagar senare. Risken för smitta blir därför väldigt abstrakt och svårgripbar. Det kan i sin tur leda till att vi inte tänker på att skydda oss, menar Malin Alsved. 

“Att hålla avstånd är ett effektivt sätt att minska risken att bli smittad, eftersom koncentrationen av aerosoler blir lägre och en del partiklar hinner deponera på ytor och når då inte fram till nästa person. I skolan är det tyvärr ofta svårt att hålla avstånd, men man får försöka så gott det går. Munskydd är en bra försiktighetsåtgärd om man är många i samma rum. Det kan vara en idé att försöka vara utomhus så mycket som möjligt. Då har man en närmast oändlig luftvolym, vilket förstås minskar risken att smittas via inandning. En god ventilation och vädring mellan lektionerna gör att det kommer in frisk luft i klassrummet.”

Det går inte att ta bort riskerna helt

Ju bättre ventilation det finns på skolan, desto lägre blir koncentrationen av olika slags föroreningar. Ventilationen ska vädra ut allt som svävar i luften och reducera hälsoriskerna till ett minimum. Men det går inte att ta bort riskerna helt. Det skulle kräva betydligt högre luftflöden än vad som är möjligt i ett klassrum, säger Fredrik Haux. 

“Det handlar om att analysera och att försöka minska riskerna så mycket som möjligt. Och det går faktiskt att göra ganska mycket med relativt små medel. En god ventilation är en central faktor, men det krävs förstås ett helt batteri av åtgärder. Det organisatoriska arbetet på skolan är en viktig del av detta. Alla behöver kanske inte vara på plats samtidigt och man kan även planera så att lektioner och elever är mer utspridda på skolan. Om man känner sig sjuk ska man stanna hemma. Dessutom ska man försöka hålla avstånd och ha en god handhygien.”

Det handlar om ett samspel mellan olika åtgärder

Kajsa Alte och Fanny Fridén skrev i våras sitt examensarbete på högskoleingenjörsprogrammet samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers tekniska högskola. Här går de igenom aktuell forskning och gällande rekommendationer från svenska och internationella myndigheter och organisationer om hur inneklimatet och komponenter i ventilationssystemet kan minimera smittspridning. 

Fokus ligger på de villkor och förutsättningar som gäller i grund- och gymnasieskolan. Förutom litteraturstudien innehåller examensarbetet även en modellering med två olika beräkningsverktyg för smittspridning av partiklar i ett klassrum samt förslag på ventilationsåtgärder.

Litteraturstudien visar tydligt att det går att minska risken för smittspridning i skolan genom olika åtgärder. Det handlar om att använda ventilation och reningsfilter samt reglering av temperatur och fukt som verktyg för att minska virusmängd, partikelkoncentration och exponeringstid, säger Fanny Fridén.

“Varken administrativa eller tekniska lösningar kan lösa problemet på egen hand. Istället handlar det om ett samspel mellan olika åtgärder som tillsammans motverkar risken för smittspridning. Eftersom covid-19 inte räknas som en luftburen smitta inom medicinen, trots att den kan smitta genom luften, tog det tyvärr ett tag innan rekommendationerna från olika myndigheter innehöll rätt åtgärder.” 

Tänk på behovet av ventilation och luftväxling

Antalet luftomsättningar är en tung faktor när det gäller att hålla nere mängden viruspartiklar i luften i ett rum. 95% av luften behöver bytas ut för att det ska bli en tillräcklig effekt. Därefter planar kurvan ut, säger Kajsa Alte.

“Göteborgs stads lokalförvaltning av skolor har en maximal luftomsättning på 5.3 omsättningar per timme. Det betyder att det tar cirka 35 minuter att byta ut 95% av luften genom att ventilera ut klassrummet. Men man måste också tänka på att risken för smitta ökar ju längre tid eleverna är på plats. Om vistelsen ökar från en timme till två, fördubblas även risken att bli smittad. Enligt våra beräkningar bör en lektion, utifrån sannolikhet för smitta, inte vara längre än en timme.”  

De rekommendationer som finns om behovsstyrd ventilation förbigår ofta att förutsättningarna varierar mellan olika typer av rum. I ett klassrum pendlar det mellan 0 och 100% närvaro, medan det på ett kontor är en mer varierad närvaro, påpekar Fanny Fridén.

“I skolan är det många som kommer in i klassrummet på kort tid. Därför gäller det att se till att det inte blir en peak innan ventilationen har hunnit komma igång. Miniminivån behöver alltså vara högre än på ett kontor för att man ska undgå detta. Tyvärr är det ibland lite komplicerat att programmera om ventilationssystemet, men det är en bra förebyggande åtgärd.”

Fukt är en positiv faktor i inneklimatet

Vi behöver också tänka mer på värdet av fukt i inneklimatet, både när det gäller att minska virusets livskraft och för att stärka vårt immunförsvar, betonar Kajsa Alte.

“Det finns en del utmaningar med att höja fuktnivån i lokalerna. Dels kan alltför hög fuktighet leda till att fukt tränger in i byggnadskonstruktionen och orsaka skador. Det krävs även tekniska åtgärder för att höja fuktnivån. Eftersom det inte finns några lagstadgade krav på fukthalten i inneklimatet, hoppar man ofta över det. Men med dagens lösningar är fukten sällan ett problem, även om rädslan fortfarande lever kvar. Man behöver inte heller tillföra fukt, utan kan återanvända den som finns i ventilationsaggregatet. Det finns en mängd positiva effekter med en högre fuktnivå i inomhusluften, så vi hoppas att frågan uppmärksammas även efter pandemin.”

Luftrenare förstärker den befintliga luftreningen 

Att sätta in luftrenare i skolans lokaler är en annan åtgärd som kan bidra till att minska risken för smittspridning, menar Fanny Fridén.

“En luftrenare gör luften ren från virus och andra skadliga partiklar genom att använda någon typ av filter eller en fläkt. Det finns flera olika metoder att välja mellan, men de flesta sakkunniga rekommenderar HEPA-filter. De är effektiva och renar 99% av luften, utan någon risk för att det genereras ozon, som ju är skadligt för hälsan. Astma- och Allergiförbundets lista över rekommenderade luftrenare är en bra startpunkt för skolor som funderar på en sådan här lösning.” 

Tanken med en luftrenare är att den ska förstärka den befintliga luftrörelsen i rummet. För att det ska bli möjligt, måste den bygga på samma ventilationsprincip som redan används i rummet, avslutar Kajsa Alte.

“Det här är långtifrån enkelt och lokalförvaltare har inte alltid koll på alla detaljer. Istället för att köpa in ett system, går det numera även att abonnera på luftrenare. Då kan man få viktig rådgivning, samtidigt som man får hjälp med installation och underhåll. Det gäller också att tänka på att det finns fler gemensamma utrymmen på skolan än klassrum som behöver ventilation och ren luft. Skolor som sätter in luftrenare i korridorerna, i kaféet och i matsalen kommer även att ha nytta av dem när pandemin är över.”