Hur fungerade den nätbaserade undervisningen under pandemin och vilka lärdomar tar skolledare och lärare på gymnasieskolan med sig in i det nya normalläget? Blir allt ungefär som det var före mars 2020 – eller finns det skäl att tänka i andra banor? Chefen för verksamhetsutveckling på Stadsmissionens skolstiftelse samt rektor och ett lärarlag på Grillska gymnasiet i Västerås delar med sig av sina tankar och erfarenheter.
Den nya situationen gick att hantera – och den digitala utvecklingen tog fart
Stadsmissionens skolstiftelse, som är en av RISE nio skolpartners inom området digitalisering och lärande, driver sex gymnasieskolor under namnet Grillska gymnasiet i Mälardalsregionen. Undervisningen fungerade i stor utsträckning väl under den tid som skolans lokaler var stängda eller bara kunde användas i begränsad utsträckning.
Examinationsgraden och elevernas måluppfyllelse var på ungefär samma nivå vid vårterminens slut som vid samma tid förra året. Därmed inte sagt att den nätbaserade undervisningen har varit helt bekymmersfri. Olika svårigheter och problem blev efterhand synliga längs vägen ute på skolorna. De har analyserats av skolstiftelsen och hanteras nu på ett målmedvetet och systematiskt sätt av rektorer, lärare och elevhälsans personal.
Skolstiftelsens skolledare och lärare har gjort ett fantastiskt jobb i pandemin, men vi har också nya utmaningar att hantera när pandemins påverkan på eleverna nu följs upp, säger Tomas Abrahamsson, chef för verksamhetsutveckling och tillträdande VD på Stadsmissionens Skolstiftelse.
“Vi följer noga elevernas kunskapsresultat och har satt in extra stöd inom vissa områden på våra skolor. Det gäller också för våra beslutsfattare att förstå skolans stora behov av resurser och insatser för lärande, specialpedagogik och elevhälsa nu när vi gått in i ett mer normalt läge. Utöver de resurser som delats ut via Skolmiljarden, har vi i samverkan med vår styrelse beslutat att skjuta till lika mycket från centralt håll för att fånga effekterna av pandemin.”
På Grillska gymnasiet i Västerås skedde omställningen i princip över en natt. Det låter som en överanvänd och sliten klyscha, men så var det verkligen, säger rektor Ewa Ekström.
“Det blev en stor och bitvis besvärlig resa, men den kändes ändå aldrig övermäktig. Vi hade helt enkelt rätt förutsättningar, och det gick faktiskt riktigt bra. Tekniken fanns på plats, alla elever hade varsin dator och lärarkåren var redan igång med att arbeta digitalt. Nu var det skarpt läge och det fanns inte några alternativ. En pedagogisk utveckling, som vanligen tar flera år att få igång, satte rejäl fart på kort tid.”
Övergången till Google Classroom underlättade
Det var sedan tidigare bestämt att Google Classroom skulle börja användas som lärplattform. Pandemin och dess konsekvenser för skolans verksamhet ledde till att övergången gick väsentligt snabbare än planerat på. Lärare och elever gavs goda möjligheter att fortsätta undervisningen med fortsatt god kvalitet, trots att de inte längre kunde träffas på skolan, konstaterar Louise Jakobsson, programlagsledare ekonomi.
“Det är enkelt och smidigt att följa elevernas arbete i realtid, att kommentera, hjälpa till och att se till att alla kommer igång och följer med. Jag tror också att vi som lärare fick skärpa till oss lite. Det gick inte längre att surfa på tryggheten och att göra som vi brukar göra. När undervisningen flyttar från klassrummet till nätet, är tydlighet en avgörande faktor. Det gäller att vara tydlig med vad eleverna ska göra, varför de ska göra det och att löpande följa upp och ge snabb återkoppling när det dyker upp något hinder.”
Det är tydligt att många elever har utvecklat sin digitala vana och kompetens under pandemin. De har verkligen fått en rejäl skjuts framåt, menar Jonas Vikström, som är lärare i matematik.
“Jag kan också se att en stor del av eleverna har lagt mer energi på undervisningen. Det är nog en bidragande orsak till att resultaten är stabila, eller till och med en aning bättre. Eleverna trodde att det skulle vara svårare med lektioner på distans, så därför ansträngde de sig mer. En klar nackdel med undervisningen över nätet är att det blir svårare att fånga upp de tysta eleverna, som kanske har svårt att följa med.”
Synkron undervisning och asynkron kommunikation
Undervisningen bedrevs synkront i videokonferenssystemet Google Meet under pandemin. Det innebar att eleverna kunde se och interagera med varandra och med läraren. Samtidigt blev de mer synliga än i klassrummet, och det upplevdes som jobbigt av en del elever, säger Ewa Ekström.
“Många lärare bestämde att alla elever skulle ha sin kamera på i början av lektionen, men det var ofta ok att stänga av den efter en stund. Om det inte var nödvändigt att eleven var synlig, gick det i regel bra ta bort kameran.”
Trots att undervisningen var synkron, blev kommunikationen med eleverna under lektionen ändå för det mesta asynkron. Det är en tydlig nackdel jämfört med hur det är i klassrummet, påpekar Robert Stadelmann, lärare i entreprenörsämnen.
“Om jag skickade ett chattmeddelande eller ett mail till en elev under en lektion, var det mer regel än undantag att jag fick svar någon timme eller till och med någon dag senare. Och då var det för sent. Frånvaron av direktkontakt med eleverna var en negativ sida som ledde till att undervisningen riskerade att bli mindre social och mindre stimulerande än vanligt.”
Fördelar och nackdelar med distansundervisning
En uppenbar fördel är att de sociala distraktioner som finns i klassrummet försvann när eleverna satt hemma framför datorn, menar Mårten Hemström, som är lärare i svenska.
“Det var många elever som presterade bättre på distans. Jag tror att det till stor del beror på att de inte blev störda. De behövde inte heller lägga energi på att hävda sig i gruppen. Det blev helt enkelt lättare att fokusera på undervisningen.”
Ewa Ekström lyfter också fram att det fanns en relativt stor del elever som såg det som en fördel att vara hemma. De slapp att pendla och det blev lättare att koncentrera sig hemma. Samtidigt är den sociala samvaron en central del av skolans verksamhet och den upplevs som väldigt viktig av en del elever.
“De upplevde det som tufft att helt tappa det vanliga sociala sammanhanget. Det ledde till att de tappade koncentrationen och att motivationen ibland brast. För en del elever är det avgörande att vara tillsammans med andra. Om de sitter på egen hand på kammaren, kan det vara svårt att komma igång.”
Det är även viktigt att komma ihåg att inte alla elever har tillgång till en lugn studiemiljö hemma, säger Helen Jönsson, som är speciallärare och en del av elevhälsoteamet.
“Jag har flera exempel på elever som hänvisades till köket eller var tvungna att sitta och frysa i uterummet. När både föräldrar och syskon arbetade och studerade hemifrån, var det svårt att hitta en bra plats för alla. För några elever var sängen det bästa alternativet.”
Under pandemin arbetade elevhälsan i stor utsträckning med återkommande uppsökande verksamhet, för att förvissa sig om att eleverna hade det så bra som möjligt, tillägger Helen Jönsson.
“Det visade sig att mängden nöjda och missnöjda elever var ungefär lika stor. Flera elever mådde bra i början av pandemin, men de fick det sämre efter ett tag, när krissituationen inte tog slut. Men vi kunde också se att många elever som är i behov av särskilt stöd var bland dem som klarade sig allra bäst på egen hand. De var glada för att vara hemma och fick fina studieresultat. I våras var det fler än någonsin av ‘mina’ elever som tog studenten!”
Problemen är identifierade och resurser har allokerats
I augusti genomförde Stadsmissionens skolstiftelse en stor och genomgripande analys av elevernas kunskapsläge och välmående. Det handlade både om att få en bild av utgångsläget för de nya eleverna och att fånga upp tvåor och treor som är i behov av hjälp och stöd.
Extra medel har allokerats för att hantera de problem som kommit upp till ytan, säger Tomas Abrahamsson.
“Pandemin innebär risker för kunskapstapp för många elever och ökad psykosocial utsatthet för vissa elever, inte minst för de som behöver mer tydligt stöd. För elever med annan språkbakgrund kan utmaningarna vara ännu större. Effekterna av pandemin är därför något som skolan och det övriga samhället kommer att behöva arbeta med under en lång tid framöver.”
Rektorerna på Grillska gymnasiets skolor ansvarar för att de elever som behöver kan få hjälp att komma ikapp kunskapsmässigt. Det är verkligen viktigt att alla ges möjlighet att hämta in det som de har förlorat, tillägger Tomas Abrahamsson.
“Elever som behöver stöd för sitt psykiska välmående ska naturligtvis få det. Vi satsar lika mycket på på skolsköterska, kurator, socialpedagog och andra delar av elevhälsa som på läxhjälp och andra pedagogiska insatser. Det gäller också att se till att eleverna kan få en varm måltid varje skoldag. Varje skola har ett skräddarsytt program utifrån sina förutsättningar för att allt ska bli så bra som möjligt.”
Det är viktigt att bygga vidare på erfarenheterna från pandemin
Johan Dunder, som är lärare i företagsekonomi, är nyutbildad och fick sin första lärartjänst under pandemin. Han konstaterar att han inte har några erfarenheter av det tidigare normalläget, men tror sig ändå kunna se att såväl klassrumsundervisningen som distansundervisningen rymmer viktiga element som skolan måste kunna använda.
“När vi körde på distans, var det lätt för mig att följa med i elevernas arbete i Google Kalkyl och andra digitala tjänster som vi använde. När eleverna arbetade med papper och penna, tog de bilder som de lade in i Google Classroom. Det var inte realtid, men ändå inte långt ifrån. Vardagen just nu, när eleverna är tillbaka i skolan, är nog så nära jag kan komma tiden innan pandemin. Det är förstås trevligt att träffa eleverna “på riktigt” här på skolan, men det skulle även fungera på distans, med kameran påslagen.”
Pedagogiska diskussioner bland rektorer och bland lärare har länge varit en viktig del av verksamheten på Grillska gymnasiet. Ett exempel är de rektorsmöten på distans som vi har en gång i månaden, säger Ewa Ekström.
“Vi pratar mycket om den digitala utvecklingen och för det mesta handlar det om praktiska, konkreta pedagogiska frågor. Det kollegiala lärandet har stor betydelse för vårt arbete med att leda och utveckla undervisningen. Under pandemin var det förstås ett värdefullt stöd, men det betyder minst lika mycket nu när vi ska föra utvecklingen vidare.”
Skolpersonalen arbetar betydligt mer flexibelt nu än före pandemin. Lärare kan till viss del sköta sin planeringstid hemma, där de kan få mer lugn och ro. En annan viktig lärdom är att kontakterna med vårdnadshavare kan skötas digitalt. Det sparar tid och ger fler möjligheter för båda parter, menar Ewa Ekström.
“Jag kan också se att lärarna i högre grad än tidigare arbetar med flippad undervisning. De spelar in presentationer och föreläsningar som eleverna kan använda som förberedelse inför lektionen eller som repetition inför provet. Det vore också bra om vi kunde fortsätta arbeta med distans- eller hybrid undervisning i de situationer där det fungerar. Annars finns det risk för att den digitala utvecklingen, som nu har kommit igång, bromsas upp igen. Dessutom behöver eleverna lära sig att själva ta ansvar för sitt lärande och att arbeta med sina drivkrafter och sin motivation.”
Det finns risk för att regelverket bromsar in den digitala utvecklingen
Tomas Abrahamsson är övertygad om att det nya regelverkets begränsningar för nätbaserad undervisning inte kommer att hålla i längden. Trycket från landets lärare och elever, som nu har vant sig vid att använda de här möjligheterna, kommer helt enkelt att bli för stort.
“Under pandemin fungerade hybridundervisningen inte alltid så bra som den ska göra. Det berodde dels på tekniska begränsningar i lokalerna, men också på att eleverna i en klass fick delas upp i två klassrum för att de inte skulle sitta för nära varandra. Tekniken är vi på gång med och behovet att hålla avstånd kommer att minska efterhand. De här svårigheterna är alltså snart borta. Men det återstår att arbeta med metodiken. Det är inte alldeles enkelt att få en bra struktur på undervisningen när en del av eleverna är online och resten är i klassrummet.”
Regelverket tillåter att elever får hybrid- eller distansundervisning i särskilda fall, om de är förhindrade att komma till skolan. Men alla elever måste kunna arbeta så här när det fungerar och när det behövs. Samtidigt ser vi också att våra skolor och enskilda lärare har gjort enorma kliv framåt när det gäller att använda den digitala tekniken i undervisningen. I en akut situation har vi utvecklat digitala förmågor som är till nytta även i framtiden. Det vill vi vara med och utveckla vidare, för våra elevers skull, säger Tomas Abrahamsson.
“Många elever tycker att en blandning av undervisning i skolan och över nätet vore det allra bästa. De ser fördelar med att kunna vara hemma ibland, få det lite lugnare och kunna fokusera på skolarbetet utan sociala distraktioner. Skolans uppdrag går ut på att säkerställa en god undervisning åt alla elever. Därför hoppas jag på en revision av regelverket som ger oss de nödvändiga förutsättningarna. Annars finns det risk för att utvecklingen mot en ökad digitalisering av undervisningen bromsas in.”
